Jag har för mig att jag har läst att en svensk flyttar i genomsnitt nio gånger i livet (jag misstänker att källan är Hyresgästföreningen och att det hade någonting att göra med ett budskap om hur viktigt det är att värna om hyresrätten, eller var det någon bank som ville propsa på lån? Nåja.), och jag fortsätter som bekant att utforska Sveriges hörn och mittpunkter. Om jag inte slår av på takten kommer jag definitivt att dundra förbi genomsnittet om några år. Vi har ju faktiskt inte bott i Göteborg än...(Obs! Ta detta uttalande med det tvåkilos paket salt som det kommer).
Den tjugotredje maj blir jag återigen norrbottning, för att två månader senare kunna titulera mig smålänning. Eller som jag snarare skulle vilja titulera mig - exilnorrlänning. (Till min stora lycka har Växjö Universitet anammat traditionen från b.la. Lund och Uppsala med Nationer, och till skillnad från Lund, som förvisso är ursäktat, jag menar det var nog inte många norrbottningar som begav sig till Lund på 1600-talet då nationstjohejet började, har de en norrlandsnation! Jippi! Jag förväntar mig med andra ord kunna deltaga och kanske även anordna paltkvällar och en intressegrupp som främjar vårt underbart användbara lager av smarta ord, såsom "he").
Min tillfälliga hemmavistelse känns visserligen inte som en flytt, men den räknas i statistiken då jag begärt adressändring och hela paketet (efter att ha fått nys om att en vän fick tårta, biobiljetter och annat kul av Piteå Kommun då hon flyttat sin adress till kommunen så suktar jag efter samma varma välkomnande).
Nå, summa kardemumma - jag kommer åter den 24 maj!
No comments:
Post a Comment