Innan 23...

...har jag börjat dricka kaffe (som sagt, med mjölk)
...har jag smakat potacos (taco-palt, återkommer för utvärdering om den)
...är jag morgonpigg och kvällstrött
...har jag hunnit bli kallad tant (redan i åttonde klass faktiskt, tack kära dagisbarn)
...trodde jag att jag skulle känna mig "vuxen" (jag har förskjutit denna tidsplan och förväntar mig nu att den känslan ska infinna sig vid sisådär 50-årsstrecket)
...hann jag inte börja pensionsspara privat, men det ligger i startgroparna

(jag har fortfarande en-två dagar på mig att hinna med att göra något innan jag ramlar in på tugotre, någon som har tips?)

Television i rödskala

Folk pratar HD (High Definition), Blu-ray, 50 tum, widescreen, platt-tv's (medan de föraktar "tjock-tv's"), LED-skärmar och så vidare. Men se jag har något som förmodligen ingen annan har (förhoppningsvis å er andras vägnar), nämligen en 24-tums tjock-tv som en dag fick för sig att skippa de andra ziljontals färger som finns och gå över till rödskala. Förvisso är den tappad i golvet en två-tre gånger, men det är längesedan, så om skadan legat latent och nu av oförklarlig anledning har förvärrats (har min tv fått en hjärnblödning?) så får jag väl snarare anse att jag har haft lyckan att den har stått ut så pass länge.
Egentligen är det inga problem att se tv i rödskala, iallafall inte det jag sett hittills (vilket är VM i simning och Star!-tv).

I längden kan det dock bli lite väl enformigt.

Upp och ner, dag och natt

Det känns konstigt att äta kvällsmat, för att sedan borsta tänderna och en två-tre timmar senare äta frukost och borsta tänderna igen.
Att stiga upp 05.50 och cykla till jobbet i regn några fjuttiga timmar efter att man har varit ute och svirat på Piteå Dansar och Ler är ingenting jag rekommenderar. Vad jag kan rekommendera i denna stund är att byta bort ett sådant arbetspass trots att man då missar en hel dag med 100% OB. Vad jag kommer att rekommendera efter att jag har fått lönen för det är att härda ut.

Officiellt erkännande

Jag trodde inte att det skulle ske, utvecklingen har skett steg för steg men ändå inom en relativt kort tidsrymd.

Jag dricker kaffe. Och på något vis gillar jag inte det faktumet (inte min mage heller för den delen).

(Okej, liten korrigering: Jag dricker kaffe med mjölk, att ta en vanlig svart kopp är en bit bort).

Historiskt ögonblick att ta fasta på

Jag har rätt länge nu haft ett mål, sett utifrån rätt altruistiskt och fint och så (själv ser jag det också lite som en kooperativ försäkring, om alla som kan ger en slatt av sitt blod så slipper någon stå utan). Målet är nämligen att jag ska komma över det magiska 50-kilosstrecket så att jag får ge blod igen (egentligen är gränsen 55 kilo i Kronobergs län men likt en annan charmig dammsugarförsäljare har jag lyckats förhandla mig till 50 kg).
I förrgår så nådde jag mitt mål. Att bo hemma hos mor har verkligen ökat takten mot målet (läs: det finns oändligt mycket godsaker tillgängliga), och det i en magisk kombination med ett stillasittande jobb och en förkylning. Perfekt! I och för sig hade jag gärna lagt på mig ett par kilo muskler istället för att bygga min kropp med socker, men äh. Ibland är målet och inte vägen det viktigaste. Hallelujah! Nu ska jag hålla ställningarna och återvända till Kronobergs läns landsting och bidra med den lilla slurp blod jag får avvara!

Nå, min kritik mot blodgivarsystemet återstår dock. Landstingen har ingen kontakt med varandra så man kan inte helt enkelt flytta över sina uppgifter utan måste göra en ny "ansökan" för att få ge blod, vilket kan få effekter som att folk som flyttar antingen inte orkar komma igång igen med blodgivandet och om de gör det så går man ju miste om en blodgivning per person som flyttar. Dessutom har de olika regler för blodgivning i olika landsting, vilket tycks märkligt då standarden borde vara densamma då proceduren är densamma.
Okej, känner på mig att jag förmodligen har tagit upp detta tidigare i bloggen men när jag väl börjar med mina missnöjesyttringar så spinner jag lätt på.

Vad man inte ska göra på jobbet

1. När man är kissnödig men inte riktigt på det akuta sättet tänka "äh, jag går efter nästa samtal" (Förklaring: Då kastar sig en kund med ett supervärldsjättekonstigt problem på luren och ringer in och hamnar hos mig som snällt får sitta och känna sin blåsa expandera till oanad ballongstorlek medan man i 40 minuter försöker lösa kundens problem)

2. När man slutar om fem-tio minuter tänka "äh, jag tar ett sista samtal sen börjar jag packa ihop för idag" (Förklaring: Genererar precis samma oförklarliga effekt hos valfri kund som plötsligt kommer på att den har ett superduperjättekonstigtknepigt problem som måste lösas på studs och som därför kastar sig på luren och lyckas hamna hos mig.)

3. När klockan är några minuter kvar till lunch och magen kurrar värre än en gigantisk katt som blir kliad på precis rätt ställe tänka "äh, det hinner nog inte ringa in någon innan jag tar lunch så jag väntar tills klockan är prick lunchtid" (Förklaring: Precis som ovan. Oförklarligt men sant).

Bomull i kontoret

Det första vår grupps "coach" sa till mig idag när han kom förbi för att kolla läget var "men ska du verkligen vara här idag?". Jo, svarade jag, jag ber om ursäkt till kunder om jag känner att jag snorar och flåsar alldeles för mycket i luren. Gott så. Jag är inte av det virket att jag kan stanna hemma för att jag har en rejäl förkylning, så länge jag inte har riktigt ont i halsen vilket inte har realiserats ännu. Jag ser detta som ett utmärkt tillfälle att få smutta på lite hostmedicin som är så gott, eller ska jag säga var så gott, dag har de bytt någon smak så det är inte alls lite smaskigt att slurpa i sig längre. Mindre roligt är att jag som är en pillermotståndare (egentligen av oklar anledning, har inte någontvälgrundad medicinskt underlag för detta alls faktiskt utan har helt enkelt bara bestämt mig) har känt mig tvungen att stoppa i mig diverse smärtstillande vita varianter...idag har jag dock hittills varit ståndaktig och huvudet är inte tjockare än att jag har lite värk bakom ögonen.
Nåja, mor och Dan är tillsammans med Mona och Ulf ute på dansbanorna i Malung just nu så jag har ett helt hus som jag är fru över så att säga. Tur för mig (och för blomälskande mors del) att det har regnat rejält idag så rabatterna har fått sitt utan att jag spenderat någon tid med dem å omsorgs vägnar.
Har jag inte nämnt det tidigare så tänkte jag ta tillfället i akt då en fulltankad bil har lämnats mig, att brumma ner (läs: köra varsamt) till Krångis med omnejd! Det ser jag verkligen fram emot. Jag hoppas även att det ska finnas någon magi i luften där som botar min grava förkylning, men jag håller förväntningarna på en rimlig nivå.

Mage med tillhörande system bytes

Jag vet att det inte är möjligt, men hade det varit lika enkelt att byta mage som möbler via blocket eller annonsbladet hade jag gladeligen slängt ut min mage till högstbjudande. Gärna få en fungerande och trevlig en tillbaka om jag lägger till en slant i mellanskillnad. Någon som är intresserad?

Bibliotek fibliotek stängtligotek

Jag kan inte säga att Fursten är speciellt givande läsning, vare sig jag ser till nöje eller nytta då det främst tycks vara samlad information adresserad till någon som tänker bli eller är furste. Det tänker jag nog inte bli.

Nå, i jakt på annan läsning tänkte jag surfa in på Piteå statsbiblioteks hemsida igårkväll för att kartlägga utbudet och planera morgondagens lån. Sedär, den låg nere. Nytt försök idag och sidan fungerar. Sökfunktionen är däremot av tveksam funktion då den inte finner någonting om man skriver "Hermann Hesse", men däremot hittar minst tre av hans böcker om man söker på titlar.

Nåja, nu har jag plitat ner några intressanta kandidater för läsning. Som väntat var Ett annat liv ruskigt totalt utlånad och reserverad så jag har vänt mig åt annat håll. Den ovan nämnde tyske herren ska ges ett försök, så även Doris Lessing, Harry Bernstein och Joseph Conrad.

Nu kommer jag dock till den kanske största kritiken av statsbiblioteket här i staden - vad tusan har ni för öppettider?! (Okej, jag vet vad ni har för öppettider, det var en retorisk fråga, stängt på söndagar och öppnar inte förrän 12 de dagar ni har öppet).

(Furste, jag? Skulle jag få sådana aspirationer kanske jag skulle sikta in mig på att ta över Prag, slottet går ju inte av för hackor. Inte heller trdnlinks (tänk en fusion av kanelbulle, munk och wienerbröd) och gulasch.)

Jordsnubbar efterlängtas

...När öppnas fälten för jordsnubbsplockning i Skråmträsk, någon som vet?

/En som längtar efter (snuskigt billiga) svenska jordgubbar

"En som märker ord"

Igårkväll när jag och Stina satt och sörplade kaffe inne i stan (ja, ni läste rätt, jag drack kaffe! Eller inte riktigt kanske, jag tog en Vanilla shock - en kaffe latte med vanilj, chokladsås och grädde...jag har en bit kvar till en kopp svart med andra ord) stötte vi ihop med ett gäng av bekanta och gamla skolkompisar, så vi slog oss ned. Ganska snabbt stötte vi på ett bryderi - vad kallas en (sån där lite småjobbig) person som märker ord?
Besserwisser! Ropades det från olika håll, men nej, det är inte riktigt rätt. En i gänget visste dessutom ursprunget till det av sverige anammade tyska uttrycket (östtyskars syn på västtyskar), men nåja, det var ju ändå inte riktigt rätt. Ordmärkare, sa någon annan men det var väl lite väl hemmasnickrat och inte det vi sökte efter. Våra små grå kontorsarbetare där uppe jobbade febrilt, men snart tittade de på oss uppgivet och förklarade att de tyckte att vi borde prata om något annat istället, så det gjorde vi.
När jag cyklade hem i sommarnatten lite senare slog det mig dock - kallas inte en sån person för språkpolis?
Någon där ute som kan verifiera min gissning?