Kändisspotting i Växjö - det existerar!

Ja, döm om min förvåning när jag precis pussat adjö på min käre sambo som slank in på en klädaffär (jag var akut kissnödig och tänkte stega in på närmsta fik och tjyvlåna tossiletten), då en väldigt bekant karl traskade förbi mig. Han såg ut som vilken karl i 65-årsåldern som helst - lång rock, halvflint, vitt hår, näsa storlek "lite större" och lagom rynkig som det anstår en karl som bör vara nära pensionen. Men han hade trots all sin vanlighet det där allt för bekanta ansiktet. Först tänkte jag på Gert Fylking, men han har jag ju redan sett strosa i beige linnekostym på Söder i Stockholm - där han bor, så det var ju inte så troligt.

Då dyker lite ord upp på måfå i mitt huvud: fotboll, träningsoveraller, förbundskapten, Tommy, Nilsson..? Näää, öh...Svensson? Ja! Tommy Svensson! Men här? Näää...?

Jag fick vänta till mr. Fotbollsfacit och jag åter sammanstrålade för att få reda på om det kan vara rimligt att Tommy Svensson strosar på Växjöitiska gator en sådan dag som denna.

Jovisst, Jonas säger att han huserar här i omnejden. Så var det utrett! Så bra att jag har en pojkvän med viktiga kunskaper om det ena och det andra.

Omdöme: Barngröt

Ja, då var den avnjuten! Här kommer omdömet.

Smak: Jag blev uppriktigt förvånad över att jag så sent kom på hur lustigt det var att jag var förvånad över hur lite den smakade. Det utlovades ju passionsfrukt och tuggiga äppelbitar! Sedan kom jag på att jag satt och tuggade på mat för barn. Barn som förmodligen ännu inte har utvecklat smaklökar nog eller är redo för att tugga i sig sådana magstarka och smakstarka saker jag har gjort (skorpioner och thailändsk hajcurry för att nämna några exempel) och därför förmodligen anser att denna portion gröt (läs: välling) är en riktigt smakrik upplevelse!
Tips: Strö över lite linfrön. Kleta på lite hjortronssylt. Pudra över lite kanel. Avnjut med mjölk.
Prisvärdhet: Ja, 10 kronor för 18 portioner = 1,8 kr/portion. Mycket bra alternativ till välling/mannagrynsgröt då jag har magknip.
Övrig anmärkning: "Osockrad!" står det på förpackningen. Ja, det må väl vara men den innehåller mer än 20% "naturligt" socker av olika typer (mjölksocker, frukstocker etc.). Osockrad är inte lika med lättsockrad med andra ord.

Omdöme (imorgon): Barngröt

Det är nästan så att jag längtar till imorgonbitti. Okejdå, nu ljuger jag - jag längtar (inte bara nästan).

ICA Supermarket här bredvid ska ägnas ett helt eget inlägg någon dag för sin allmänna undermålighet, men se sälja ut saker de kan de. Och jag kan inte motstå. Voilá dagens inköp:

Barnvälling, flarnvälling säger jag. "Från 12 månader och uppåt" står det på förpackningen, vilket jag ser som öppnat för fri tolkning. Jag ser mig själv fortfarande som ett barn i vissa avseenden (jag gillar till exempel puréer och rapar gärna efter maten) och anser därför att detta även är lämplig mat för mig.

Omdöme kommer imorgon!

Snart ska det avsmakas muffins. Mina förutfattade meningar om muffinsen är nog: Mums. Det luktar så iallafall.

Förkylningen slår åter igen

Den har nu nästlat sig in via Jonas som har en drakes heta hals just nu. Jag känner att mina halsmandlar börjar så sakta blåsa upp sig, föroppningsvis (men inte troligvis) av ren sympati.
Vad gör man då?
Jo då bakar man American Blueberry (eh, okej, redcurrant snarare, vi har inga blåbär så det blir vinbär) Muffins med "crunch".
Igår smetade jag och Maria ihop klassiska kokostoppar. Problemet var dock att vi inte hade tillräckligt med kokos. Så det blev inte så mycket "toppar" utan snarare smälte de ut till ett platt åkerlandskap. Jag är inte den som är den så nog slank de ner i magen.

Novisch = jag?

Imorgon går vårterminens Novischmässa av stapeln här på Universitetet; för 5000 pix (om man inte är en studentförening) får man slå upp ett bord och locka till sig nya studenter för sina ändamål. Hur lockar man då till sig studenter till sitt bord? Jo, man ger bort saker; block, pennor, godis, kakor, nyckelringar och annat smått och gott.

Jag är inte svårbjuden, dock är jag inte novisch (det vill säga ny på universitetet) och tillhör därför inte målgruppen. Men det vet de väl inget om...?

(Gratis) fynd från stockholmstidens gratismässor (för ekonomistudenter, men det kunde ju inte dom som bjussade på gratis godsaker veta...)

Har varit väldigt oflitig när det gäller att delta i tävlingar på sistone, vilket jag inte minst kom att tänka på idag när jag skulle ta på mig linserna och märkte att det saknades en kantbit på höger lins. Dags att byta, med andra ord. Tycker att jag har gjort en väldig bedrift angående linserna som jag vann förra våren då vi bodde i Bergshamra - På lite mindre än ett år har jag lyckats att endast använda mig av 5 par månadslinser - och inte blivit blind på köpet! En bra bedrift, med andra ord.

Jag kan inte låta bli...

Jag kan inte låta bli att publicera denna bild. Okej, jag vet. Det är en prislapp och är en jättetrist bild (förutom att den är suddig) för utomstående. Men jag kan inte låta bli att le väldigt brett då jag kikar på den. 75% är vad jag kallar rea. 87,50 för en kjol kunde inte ens en gnidig ung tant som jag motstå. Trots rådande lågkonjuktur och slakt av mina fonder.

Livsprojektet fortsätter

Med andra ord är det dags för inläggskategorin "Omdömen" att återkomma. Jag har åtagit mig en livsuppgift som innebär att smaka "det mesta åtminstone en gång". Nu när jag varit till en större stada än Växjö måste jag givetvis passa på att utforska det mer exotiska utbud av föda som i regel finns på sådana ställen (förutom att inmundiga redan testade, och älskade, klassiker som sushi och snickerskakor, eller kakor i allmänhet).

Denna gång testades Mullbär och Halva. Jag har länge velat smaska på lite mullbär, kan bero på att jag läst mycket litteratur som just omnämnt mullbär ("Flyga drake" bland annat om jag inte missminner mig).

Omdöme: Mullbär

Smak: Som russin, fast mycket intressantare. En blandning av torkade hallon och russin möjligtvis.

Prisvärd: Ja, verkligen!

Tips: Man ska nog ta bort kvistarna också. Men lite fibrer skadar väl aldrig, som man brukar säga?

Omdöme: Halva med chokladsmak

Smak: Smulig konsistens, men ändå inte torr. Väldigt söt. Pistaschsmak gissar jag är godare. Lite marängkänsla smakmässigt. Sades smaka bra till kaffe av försäljaren vilket jag inte kontrollerade då jag inte dricker kaffe.

Prisvärd: Inte i vanliga affärer, men i Saluhallen var det kanonpriser!

Weekend i Göteborg?

Det ser med all sannolikhet ut som att jag kommer att sätta mig på ett (tyvärr SJ-ägt) tåg på fredag och tuffa upp mot västkusten till min kära vän Stina för ett litet helgbesök. Äntligen! Jag har nämligen funnit en fin lucka i mitt schema (jag får offra introduktionsmötet till min franskakurs dock, men jag planerar ändå inte att faktiskt genomföra kursen så det är ingen viktig uppoffring).
Nu återstår bara att haffa en billig biljett. Då gäller det att ha nerver och vänta till sista minuten. Det har jag.

Semmelschwiimen

Jag tror nog att palt minsann är avadlad från den hedervärda titeln "Föda Som Får En att Bli Mättare Än Vad Man Trodde Var Möjligt per gram", med andra ord FSFEBMÄVMTVM/g.
Ny etta är utan tvivel en semla. Att man kan bli så mätt utan att ha fått i sig några nyttigheter alls är faktiskt lite tragiskt.

Vurpa och hetvägg

Ja, som jag har skrutit om att jag minsann kan cykla i alla väder! Igår fick jag bevisat att nog kan jag cykla i alla väder, men det går inte alltid så bra. Inga större skador på mig eller min cykel (puh!) men min ömmande arm gjorde att jag valde att vara åskådare i dagens bowling-drabbning mellan mina klasskamrater. Eller, jag gjorde ett gästspel och gjorde faktiskt en spärr (hur det gick till tänker jag inte berätta, det var iallafall genom ett högst oproffessionellt tillvägagångssätt).
Nå, ska alldeles snart iväg på Bodypump för att försöka skaffa mig lite av det där som jag har hört ryktas kallas muskler, och som kan vara bra att ha någon gång ibland. Som när man bär hem kassar fulla med billig mat från Willys. Eller öppnar tunga dörrar i skolan och öppnar locket på glasburkar.
Efter det tänkte jag även fylla på med lite fett, för då ska vi tydligen baka semlor! Traditionshållare som jag är känner jag mig lite kluven inför detta, men jag tror jag får ge upp, jag står inför ett förfall av tid och tradition som jag inte kan motverka och väljer därför att börja driva med strömmen istället.

Någonting måste blöda

Det är inte ofta jag köper någonting som överstiger femhundra riksdaler. Idag fick dock plånboken blöda efter att mina fötter gjorde det rejält igår. Jag köpte nämligen ett par rätt dyra träningsskor som ett stort "förlåt" för att jag misshandlat mina fötter så länge i urusla, utslitna dojor.

Tid för fri tid

Jag har nu ett antal dagar (närmare bestämt fram till tisdag morgon) då jag står helt utan hemuppgifter, läsanvisningar och allmänt studerande. Underbart skönt! Vad gör man då, är frågan? Ja, igår när ledigheten infann sig passade jag mest på att göra ingenting, bara för att jag kunde! Förutom att jag och Maria spelade tre omgångar biljard (med högst egenpåhittade regler). Nå, idag känner jag att jag vill förkovra mig i någonting jag inte annars gör under studieintensiva tider. Läsning! Det finns minst ett hundratal böcker jag har på min "vill läsa"-lista, men jag har nu gjort ett urval (och fått begränsa mig då Universitetsbiblioteket inte har så många hyllor skönlitteratur) och lånat hem två (väl lästa, att döma av pärmarna) exemplar jag längtar efter att få bläddra i. Gabriel García Márques Kärlek i kolerans tid, och Biblioteket i Babel av Jorge Luis Borges.
Jag måste tyvärr även in till civilisationen idag, det vill säga Växjö stad, då mina fötter bokstavligt talat blöder av mina nuvarande gympaskor jag använder på gymet. Det är som att stoppa in sina stackars fossingar i icke-formgjutna plastlådor som är så styva att man skulle kunna klubba ner någon med dem om så skulle önskas. Jag behöver med andra ord ett par gympaskor jag faktiskt kan använda utan att förlora både ett och två hudlager på kuppen.

Nu dansas julen ut?

Idag var det meningen att de sista spåren av julen skulle raderas från vår lägenhetsyta då det är tjugondag knut och ja ni vet, då ska rasket ut! Känns inte en dag för tidigt faktiskt, även om jag älskar julpynt och mys. Men när det är grönt och relativt varmt ute känns det lika malplacerat som att äta julskinka på midsommar. Granen står dock fortfarande kvar, men jag har gjort ett tappert försök att krossa pepparkakshuset. I år, till skillnad från förra året, använde jag dock min mun och inte en hammare till den uppgiften (med andra ord mumsade jag upp lite tak, långvägg och sidovägg). Så här i efterhand hade nog hammaren varit det bättre verktyget då det inte framkallar protester från magtrakten. Nåja, det är ju bara tjugondag knut en gång om året, eller hur var det nu?

Ointellektuell drabbning blev resultatet?

Jag vill inte på något sätt smäda någon av deltagarna på något sätt, men med tanke på att vår TP-omgång tog en sisådär tre timmar (märk väl utan paus) tills ett vinnande lag kunde utses anser jag vara ett tecken på något. Förmodligen att ju senare på kvällen det blir, desto segare blir knoppen. Och att vi hade lite otur med frågorna.

Min dag idag

Eller vad sägs om att det ligger en femtiolapp på marken bredvid min cykel?

Intellektuell drabbning väntar

På tal om (eller snarare vid åsyn av) Albert här ovan, så kom jag att tänka på att det är fler än iallafall tre personer som har påpekat likheten mellan min far och denne karl.

Ikväll ska vi kila över till Jonas kompis Kalle som har styrt upp en Trivial Pursuit-spelkväll. Jag gjorde ett lyckat försök att bjuda in mig själv, till min stora glädje då jag älskar att spela spel (som inte innehåller stressmoment).

Tillskott på Stallvägen 7: Dörr och ett antal celsiusgrader

Det var inte förrän Jonas var hemma hos sin kompis (+ flickvän), vilka har en exakt likadan lägenhet som vi har, som vi började fundera över varför vi inte har någon sovrumsdörr då de har en. Vi resonerade dock så att de även har ett badkar, vilket vi inte har (varför lämnade vår tidigare hyresgäst inte ett badkar efter sig?) samt att om inte ens ett par sketna persienner räknas som "lägenhetsstandard" lär väl inte en dörr göra det. Så vi lät det bero.

Men nu i vinter, då inomhustemperaturen sakta sjönk under acceptabla nivåer (även för Jonas) väcktes åter frustrationen över den saknade dörren.
Nämnt och bestämt, jag knallade till Hyresbostäder i Växjö och dryftade mina problem angående att ha 16,5 grader inomhus och lade även till en försiktig fundering om man inte skulle ha en dörr till sovrummet?

Förvånat tittade hon på mig och sa "jo, vadå, har ni inte det?" ("Ja, givetvis har vi det, det var precis därför jag ställde frågan." Svarade jag inte, men kunde ha gjort om jag hade varit på sämre humör.)
Hon började bläddra i en katalog från sextiotalet med vackra svartvita bilder över området Idet och huset vi bor i. Japp, det ska minsann vara en dörr där. Mycket mystiskt att den var försvunnen, tyckte hon. Det tyckte även karln som var här både igår och idag för att lufta elementen och skruva fast den efterlängtade dörren.

Problemet är nu att vi inte kan stänga den, då vi har en antennkabel som löper över tröskeln. Nåja, nöjd får man vara.

Status vid hemkomst

Trötthet: Inte så farlig.
Antal livsmedel som glömdes att kastas före jul: 1 stycke pyntad apelsin med skumtomtar som osade mögel.
Temperatur i lägenheten: 16,5 grader.
Socialstyrelsens minimigräns för inomhustemperatur: 18 grader.
Åtgärd: På med allt som alstrar värme, inkluderande ljuskällor och ugn.
Miljövänligt: Inte mycket.
Kilo DN & Svenskan i postfacket: Säkert tio.
Centimeter snö på marken: Kanske två.
Vindhastighet i sekundmeter: Minst tjugo!
Förvåningsgrad över det: Noll.

Matexpedition: Paltzerian

Jag har bott i paltens hemland i tio år, men inte förrän nu har jag satt min ända på en av Paltzerians stolar i Öjebyn. (Okej, rättelse: jag var där en gång och valde av outgrundliga anledningar att äta lövbiff! Vad tänkte jag? Det är ungefär som att beställa thaiwok på en italiensk restaurang).
Nå! Jag, Jonas och Sven-Olof (Jonas morfar) var där för att bjuda den sistnämnde på lunch. Mitt huvud gick som vanligt i tusen bitar (obs, inte på riktigt) som den alltid gör då jag står inför en herrans massa val. Kärnproblemet är oftast om jag ska välja det som verkar tokigt galet och förmodligen inte är gott, eller nåt tråkigare som verkar vara smaskigt. Denna gång blev det senare alternativet valt, då jag var hungrig och därmed inte riskerade att vara tvungen att tvinga i mig friterad palt (såg ut som friterad kyckling) med gravad lax och hovmästarsås. Istället valde jag stuvad palt med fläsk, ett tråkigare men ack så lyckat val! Jag blev så mätt, en mättnad som endast kan nås med hjälp av palt. Den var riktigt god, extra plus till lingonsylten till men ett minus för att det var så attans kallt i lokalen!
Den friterade palten får vänta till nästa besök...

Norrlands mästare!

Alla vet ju att skogens konung är älgen och att det är lejonet som regerar i de varmare klimaten. Men se när det gäller hockey är Skellefteå AIK (inte "Norrlands AIK" som den i övrigt fina stockholmsblaskan DN kallar laget, vet hut!) sedan ikväll krönta till Norrlands mästare efter 7 - 1 mot Luleå. Nu gäller det bara att hålla tummarna för att Växjö avancerar till elitserien (ja jag vet att jag får hålla orimligt hårt) så att man kan få skåda denna konung på sydligare breddgrader nära oss.