Fina fotbadade filade fossingar får fuktgivande fräschör

Frågade Jonas vad en allitteration var egentligen för någon kväll sedan då vi krupit till kojs. Vi funderade, kastade ut förslag lite hit och dit men beslutade att kolla saken nästa dag. Följande dag när vi upplyste oss om innebörden av ordet kom jag inte helt osökt att tänka på denna gamla pärla av Galenskaparna/After shave: http://www.youtube.com/watch?v=foj9TYpWAlU

Nåja, som rubriken antyder har jag gjort fossingarna lite mer representabla (däremot har jag stökat ner hela vardagsrummet på kuppen, något slags jing-jang-förhållande? Ordning på fötterna = oordning någon annan stans?)

För exakt ungefär två år sedan var det inte helt oväntat också halloween, och vi klädde givetvis ut oss. I år är jag inte säker på att jag hoppar in

i något liknande, däremot funderar jag på att göra en klassisk pumpasoppa (eller varför inte pröva på en superduperamerikansk pumkin' pie? Enligt amerikansk-svenska vännen Tina är det en magisk paj, givetvis måste jag pröva för att se om hennes påstående stämmer eller inte?)

Den här med ingefära och kanel tror jag kan bli en riktig hit: http://www.dn.se/mat-dryck/recept/pumpapaj-med-ingefara-och-kanel-1.678488

Dock har vi en mastig kladdkaka att goffa i oss innan jag tänker ge mig i kast med att fylla (läs: förgylla) hemmet med fler bakverk...

Kamerasladd på rymmen, jakt påbörjas snart

Det hade varit roligt att förgylla bloggen med lite bilder, men ack ack - kamerabatteriet har tagit semester på obestämd tid. Den kommer att få ett abrupt semesterslut när jag finner sladden som ska ladda upp åbäket. Ännu har jag gjort planlösa och tafatta försök och försökt gräva i ormnästet (läs: en brun låda där jag trycker ner alla möjliga sladdar) men utan lycka. Snart är tålamodet slut och ju närmre tentan kommer desto större blir lusten att göra precis allt annat än att förbereda sig för den, det vill säga att då kommer jag nog att ta mig tid att finna den.

Ikväll ska det ses bio med tjejerna, till råga på allt ska vi gå in till stan. Förvisso inte mer än 4 kilometer men värmen sinar såhär på kvällskvisten. Förberedd med täckbyxor och minst 15 olika tjocktröjor och koftor att välja på tänker jag inte frysa.

Innan det ska jag på träningspass och lyfta både mig själv och andra saker, som till exempel vikter. Så här i 'flunsatider är jag dock rätt skeptisk till att trängas i lokaler med folk som avger kroppsvätskor både här och där.

Med smör- och gräddstinna våfflor i magen (med hemmagjord björnbärssylt) och en delikat chokladbit på det känner jag mig dessutom varken i rätt läge fysiskt eller psykiskt för att anstränga mig i en knapp timme.

Ett STORT tack till kära mamma för ett paket som damp ner med posten i dag! Mycket välbehövliga, trevliga och smaskiga saker!

Eftersom jag inte kan bifoga någon ny bild får jag slumpa fram en bild helt enkelt bara för att inlägget ska se lite trevligt ut (och vem ser inte trevligare ut än just Jag, Jonas, Jonas syster Lina och hennes pojkvän Kalle?)!

oligarker, "svinet" och ståndriksdagen

Dagen började med en konstruerad FN-hearing om politiska system, där jag ivrigt och handfast företrädde Ryssland. Jag fäktade bort kritiken rätt bra men var inte lika duktig på att leverera träffsäkra analyser och dräpande kritiska frågor till representanter för de andra länderna, men nåja. Dagen började dessutom med magont, inget ovanligt i och för sig då den blir tre gånger så nervös och spänd som jag blir när jag själv är nervös och spänd. En slags förstärkare, alltså. Men det fortsatte! Och har fortsatt hela dagen, trots att jag varken ätit någon av magens ärkefiender (det vill säga blodpudding och överdrivet många kakor) utan snarare några av dess bästa vänner (a-fil och mosiga bananer till exempel). Sedan lade sig en eskalerande huvud-, nack- och ryggvärk på det. Efter potatis- och purjolökssoppemiddagen bar jag och Jonas iväg oss med hjälp av våra apostlahästar ut i regnet och in i huvudbyggnaden på Universitetet för att delta (han som anordnare och jag som del av de intervjuade) i en fokusgruppintervju om riskbenägenhet och "den nya influensan" som svinflunsan så fint kallas. Efter mycket velande har jag kommit fram till att jag ska ta sprutorna, men vänta till min tur (det vill säga i januari någon gång) så att jag inte tar någon behövandes tid. Men med tanke på dagens upplevelser börjar jag dock fundera på att slå en signal till någon mottagning då jag börjar inbilla mig att jag har fått svinet (99% baserat på att jag har huvudvärk och magont samtidigt, vilket betyder 99% ren inbillning). Hur som helst fick jag berättat av en annan deltagare i fokusgruppen att hans vän hade fått sig en spruta då han ringt och bokat tid. Det visade sig att åtta sköterskor hade stått redo att injicera på mottagningen, redo för anstormningen, men det var bara han som hade kommit på hela dagen. Dags att hoppa före i "kön" då, alltså?

Nå, nu har det blivit något bättre på både knopp- som kroppfronten och jag har läst ett första kapitel (av nitton!? ser inte fram emot de arton följande om man säger så) i "Sveriges politiska historia - från 1865 till våra dagar, konflikt och samförstånd". Jag försöker låtsas att det är en spännande historisk följetong à la Herman Lindqvist, och inte en trist och dammig kurslitteratur av Stig Hadenius (inget ont om dig Stigge, men Herman är lite bättre på dramaturgin).

Bästa bästa fredagen!

Wow, idag har varit en superoptimopsiskttoppipangfenomenalisk dag, trots att den till ytan verkar vara en av de 365 dagarna om året Växjö är grått och regnigt (och den är inte slut än, snart vankas chips, dipp, Idol, film och mys med tjejerna!). Det började med att jag hade lyckan norpa åt mig ett exemplar av kursref:en på biblioteket, fortsatte med att jag veta att jag fick A på tentan (kanske det mest magiska (och otroligt oväntade) med dagen! märkligt nog tappade jag helt lusten att plugga mer för idag...) och av ren lycka bestämde jag mig för att fira det med en smaskig blodpuddinglunch! Sedan fick jag skratta och dryfta allt möjligt med Mino under en shoppingtripp till Citygross (via Lantmännen) och jag är alldeles nyss hemkommen från After school (motsvarigheten till ni hårt arbetandes after work, skillnaden att vi får mat och dryck för 40 spänn, det får inte ni) som förutom mycket god mat toppades med en café au lait. Mmm.

Sen kom grädden på dagens mos. Jag loggade in på internetbanken för att se att CSN har kommit in som sig bör (och som kapitalförsäkringsägare måste jag fippla med mina placeringar numera, varför gav jag mig in i detta?), och vad ser jag då? Jag har fått 1060 kronor i lön från Swedbank, det vill säga en mindre förmögenhet för en fattig student. Misstänker att det är någon slags semesterersättning. Glad är jag i alla fall för denna oförutsedda inkomst!

Att anpassa sig efter spelreglerna

Har svängt förbi bibblan en fem-sex gånger idag för att leta efter kursreferensen (det vill säga kurslitteratur som inte får lånas utan måste läsas på biblioteket), men platsen har ekat tom vid samtliga spridda besök under dagens olika tidpunkter. Slutsats: Någon/några jäkla fuskisar GÖMMER kursreferensen. Vad göra? Förutom att utlysa skottpengar på fuskarna så får man helt enkelt börja spela samma spel och själv börja gömma böcker man kommer åt. Till slut eskalerar det och böcker står huller om buller i biblioteket.

Tärningen är kastad...

Ropar kanske lite hej innan jag är över bäcken?

Även om pappa påminner mig om att man inte ska ta ut saker i förskott, så gör jag det ändå litegrann och hoppas att varken influensan eller en knäoperation ska stoppa hans besök.

Så jag ropar alltså lite jippie innan pappa har nått Småland!

Inte nog med det, en annan pappa kommer förmodligen någon vecka senare, nämligen Jonas pappa!

November blir alltså en riktig pappamånad, undrar om det finns något samband mellan detta och det faktum att fars dag infaller andra söndagen i just denna månad?

Någon vill säga mig något

Kallt som attan i morse i småländska mått mätt (i mina mått är det snorkallt så fort det doppar under 15 grader), nån minusgrad och jag tvingades ut för att pallra mig till föreläsning om Storbrittanniens politiska system.

För att absolut inte komma för sent till saker och ting (på min anslagstavla hänger ett DN-urklipp med ett citat av DN:s vett- och etikettguru Magdalena Ribbing som säger "att komma för sent är att stjäla någons tid") är klockan ett antal minuter för snabb. Detta gjorde att jag beslöt mig för att klockan var två minuter för mycket för att jag skulle kunna gå till föreläsningen istället för att cykla. Sagt och gjort, jag borstade bort snöfrosten från sadeln och dundrade iväg. Väl en bit i den lätta nedförsbacken bromsar jag in som vanligt för att svänga höger. Trodde jag.

Det gick inte att bromsa. Istället för att försiktigt bromsa och svänga vänster susade jag nu i rasande fart rakt fram (tur att hela vägen inte svängde vänster) och hann tänka rätt mycket under den snabba färden; fanvarförharjagintehjälm, jävlarnukommerjagattcyklaininågonochdö, skajagkastamigtillvänsterellerhögerojojvadhårdmarkenserutnejfantittainteåtsidornatittaraktfram! På ett ungefär.

Helt plötsligt knakade det till, och jag kände hur mina hittills fruktlösa (panikartade) bromsningsförsök nu gav effekt. Ytterst lite men nog för att min fart skulle avstanna och dödsångesten rinna av mig.

Så. Antingen har jag gjort någon en oförrätt varvid det har mixtrats med mina bromsar, alternativt försöker Herr Smålandsnatur säga att man fasen inte ska cykla längre. Iallafall inte med min skruttiga cykel.

Nåja, man glömmer så fort. Nu ska jag sätta mig på cykeln och ge mig iväg igen.

Lite försiktigare i nedförsbacken denna gång.

Som kommentar, eller tillägg till Ribbings i och för sig mycket tänk- och eftersträvansvärda citat, vill jag påpeka att "försöka komma allt för tidigt är att leka med döden".

Avundsjuk?

Titta så fint väder det är! (Tror att det går att klicka på bilden för förstoring)

Oj, jag såg fel, det var i Abu Dhabi och inte i Växjö. Nedan ser ni Växjös väderutsikt. Bitter? Jag? Tror jag skulle passa utmärkt i hijab eller vad det nu kallas. Då slipper jag tvätta håret så ofta, ingen ser ju hur flottigt det är under!

Lyckad palt!

Tadaa! Det blev mycket lyckade paltar även denna gång, med tydlig smak av kornmjöl. Riktigt riktig palt ska dock göras med mandelpotatis, något som inte finns att köpa här i lösvikt, så det fick duga med mjölig småländsk potatis istället. Det gick bra det också, samtliga tre paltavnjutare flöt in i paltschwiimen kort stund efter middagen.

Efter kvällens utgång på utestället Sivans stektes det palt till nattmat. Måste sägas att likt uppstekt pannkaka (för er utanför Norrlands gränser förtydligar jag - ugnspannkaka) är palt även den snäppet delikatare tärnad och stekt!

Just nu: Palt

Bilder på tillverkningen kommer sen. I ett magiskt samarbete -Jonas skalade, kusinen rev, Malin mixade ihop smeten, Jonas och kusinen gjorde bollarna och Malin ploppade ner dem i den kokande grytan. Allt till tonerna av Bruce Springsteen.

En omisskännlig doft av palt har nu spridit sig i lägenheten, pojkarna dukar och dividerar om lingonsylten kommer att räcka. Tur att ICA är 300 meter nära.

Nu äter vi!

Tiden efter de tre trasiga tänderna

Efter att ha lagat tre (med tanke på de fruktansvärda ilningar de framkallade) enorma hål är jag tillbaka på scratch och har nu fått sona och lida för mitt omåttliga sockerintag.

Jag får därför säga hejdå till sockerbomberna choklad och glass och säga välkommen till chips och sockerfria godsaker. Idag hittade jag ett riktigt bra substitut för både choklad och kaffe i ett (!), nämligen Werther's små karameller som är 1. sockerfria och 2. smakar kaffe och kola!

Jag som numera titulerar mig själv icke-beroende kaffedrickare har bestämt att för att inte sjunka in i beroendeträsket och vägrar därför av princip att dricka kaffe hemma. Däremot inget sagt om kaffegodis och kaffekarameller...!

Ps. Varför har ingen tandläkare förut frågat mig om jag vill ha bedövning eller inte? Jippi för att slippa bedövning! Det tog ju för tusan lika ont med som utan, kan jag säga såhär i efterhand.

(Extratillägg: Ser just ett inslag på Rapport om Sörböleskolan i Skellefteå, akta er kära släktingar! Fly från stan, nu kommer sjukan! Ett av de största utbrotten av sjukan i Sverige hittills trummar de på, panik, panik!)

Specialrecept från Jana

Jag har lyckats få min vän Jana, uppvuxen i Makedonien, att plita ner sitt recept på underbara...ja, hon kallar dem "juggebiffar". De är så fantastiskt goda (som mycket annat som kommer från de regionerna, jag menar - tänk cevapcici (fri stavning) och moussaka)! Hemligheten är Vegeta-kryddan (se bild!). Kan hittas på bland annat Willys. Hittar man inget Willys eller inte vill klampa in där av andra skäl så hittar man den nog på utländska hyllan i valfri något större matbutik.

Du behöver:

Köttfärs (räcker förmodligen med en 400 g)

Gul lök

Vegeta-krydda

Svartpeppar

1 ägg

1 skiva bröd

Så här skapar du magin: Hacka löken i småbitar och blanda med färsen (rör om med händerna så att löken liksom smälter in i köttet). I med ett ägg också och därefter kryddorna , blanda allt ett tills du tycker att allt har smält in med köttet. Ta en brödskiva och doppa i varmt vatten tills den är mjuk.

Brödskivan ska blandas med köttet så att köttet blir fastare. Forma köttet till biffar och vänd biffarna i mjöl så att de inte delas när du steker dem. Stek! Servera med klyftpotatis, fetaost-sallad och en god sås!

Det är ju helt bananas

Nog för att jag älskar bananer (speciellt de där lite lätt mosiga som blivit rätt söta), men nu får det vara nog. Eller kanske inte helt nog, men närapå jättenog.

http://www.dn.se/kultur-noje/essa/det-sekellanga-kriget-om-bananerna-1.967192

Inte hjälper det heller att köpa bananer som är märkta Rättvisemärkt, för de köps in av ett företag som ägs av tadaa...Chiquita. Ingen som vill starta ett schysst bananföretag så att jag återigen kan bli storkonsument av mumsiga mosiga bananer att kladda på gröten eller att baka ljuvliga chokladbanankakor av?

http://www.bananasthemovie.com/

Malin - militant bananaktivist? (Jag är rätt o-militant av mig, så pacifistisk bananaktivist kanske skulle vara ett bättre epitet?)

Påhälsningar

Det är inte bara vi som fått påhälsning (mamma och Dan anlände inatt vid tolvtiden, förvånansvärt pigga efter maratonkörningen), även Jonas föräldrar har fått besök.

http://pitea-tidningen.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4911614

Vårt besök är dock avsevärt trevligare (förutom att de faktiskt är välkomna) och har nog inte tänkt stjäla någonting från oss. Dessutom går de inte på knark, vilket jag också uppskattar.

Äntligen fredag!

Med eller utan timewarp blev det fredag. Tyvärr lyckades jag inte lista ut fusket som skulle göra att jag fick full poäng på tentan heller. Vid salstentor blir jag som en förstoppad, fullproppad mage - jag har en massa saker därinne men de kommer bara inte ut! Jag försöker intala mig själv att jag är nöjd bara jag klarar den men innerst inne sitter den ovräkbara perfektionisten som inte låter sig nöjas med något sånt.

När jag kom hem fick jag iallafall en tialott av Jonas (och vann en tia! jippi!) och i frysen hade han en överraskning...Ben and Jerry's half baked - den ultimata glassblandningen!

Min mage har varit ovanligt elak de senaste dagarna, vilket jag har viss förståelse för då lejonparten av det jag glufsat i mig har varit bröd i någon form och konsistens, så jag vet inte om jag ska be om mer magknip genom att sluka glass. (Hittade för övrigt vad som verkar vara äkta, riktig blodkorv igår på ICA, varför just nu när jag inte kan äta det?! Någon vill retas med mig...)

Timewarp önskas

Ibland skulle man ju vara en sån där filur i ett tv-spel. Inte bara för att man kan pausa, spara spelet när det går bra och starta om därifrån om det sedan går åt pipsvängen (överflödigt att behöva säga att det kan vara användbart i det dagliga livet). En annan fördel är att det som regel finns fusk som man kan knappa in för att helt plötsligt få hur många poäng/pengar som helst, bli dubbelt så snabb och framför allt hoppa framåt eller bakåt i tiden!

Vore jag en sån idag hade jag fipplat mig fram till imorgon 13.01 för då har jag gjort bort denna tenta om politisk idéhistoria (eventuellt även använt ett specialfusk så att jag fick full poäng också). Just nu snurrar en hel massa filosofer och teoretiker i huvudet (mestadels män, Jonas har dock ingen anledning till att känna avundsjuka, alla utom en är död och han är född 1929 och således skulle vi förmodligen vara ömsesidigt oattraherade av varandra).

Imorgon ska jag sparka ut gubbskrällarna! Sen vankas det "american preparty" (på svenska: amerikansk förfest) där vi ska spela typiska amerikanska drickspel och ha amerikanska kläder på oss (vad nu det är?). Kulkul!

Någon gång vid midnatt kommer mamma och Dan fram till Växjö (förutsatt att deras nyinköpta GPS leder dem rätt!).