Insikter

Insikt i Bryssel: "Majonnäs är sjukt underskattat och gott! Varför äter vi inte mer majonnäs i Sverige?"

Insikt hemma i Sverige: "Belgisk majonnäs är sjukt god. Svensk majonnäs är en helt annan sak, jag förstår varför vi inte äter majonnäs här."

Det säger väl någonting att i valfri affär (välj storlek) i Bryssel ägnas minst en respektabel hylla åt majonnäs från otaliga producenter, medans vi i Sverige har några få märken att välja på varav hälften är "lätt". Köper man lättmajonnäs har man missat själva poängen med majonnäsens ljuvlighet.

(Det är ju flott som gör det gott)

Inte vet jag...

...men jag hörde rykten om att det var fyra grader och regn i Piteå idag. Själv har vi en behaglig utetemperatur på cirka tolv grader så här vid halv tolv på kvällen och om ni tar er en titt nedan så ser de nästkommande dagarna ut att bli hyggliga vädermässigt med tanke på att man oftast får plussa på några grader för vad temperaturen blir i direkt solljus, på en filt ute på den gröna, blommande gräsmattan.

(Påstod jag tidigare att jag ska sitta inne med en hemtenta bör jag nu korrigera dessa uppgifter något och skruva ner mina egna förväntningar på såväl nedlagd tid på tentan samt resultatet jag kommer att uppnå...)

Malin v.18

Veckan har bara börjat, och samma ord skulle jag kunna använda för att beskriva mitt gnetande med hemtentan som landade i min inkorg imorse (rättare sagt sju minuter över tolv inatt men då sussade jag för ovanlighetens skull gott!). Det är minst sagt dubbeltypiskt att det är strålande sol och 20 grader ute när man sitter inne med en dator framför näsan, vilket enligt yr.no kommer att bli min verklighet den närmsta veckan. Trippelsuck!
Men det gäller att se det ljusa i tillvaron trots att man inte kan inta direkt solljus, så med andra ord blickar jag framåt mot Valborgsmässoafton då det blir knytkalas med långbord hos Jana och Elsa och blickar bakåt på en minnesvärd Brysselresa!
Inte minst måste jag skicka tusen varma kramar och tack till min kära pappa, nu inte bara för att han har haft den äran att fylla år utan för att han har gett mig ett välbehövligt bidrag som jag förvaltar med varsamhet, tro inget annat! Här används resurserna så att de ska ge den maximala nyttan och jag jobbar hårt för att skaffa mig korrekt information för att göra de bästa avvägningarna då ekonomi faktiskt handlar om att välja och att ställa krav på god hushållning med de knappa resurserna och så vidare och så vidare...nej, nu gled jag in på hemtentan och dess alla termer och sammanhang som har börjat ockupera mitt huvud.
I sin ordning brukar dock en sådan ockupation av tentatankar plötsligt upphöra i den sekund jag lämnat in tentan för bedömning. Med andra ord har jag bara fem-sex dagar kvar tills jag är tom i bollen igen. Låter verkligen som något att se fram emot?

...

psst! jag har en massa roliga bilder jag vill visa från framförallt Brysselresan men min (okejdå, Jonas) kamera sover över hos en kompis och ska hämtas upp snarast...

Status: Levande

Det kommer djupare och fler kommentarer om lite av varje snart, men för nu får det räcka med att jag överlevt strapatsen och är trots allt inte en trött zombie. Ikväll nalkas det födelsedagskalas och efter det kanske vi söker oss ut på studentpuben. Men den som lever ( dvs. jag i detta fall) får se (alternativt inte se, om jag somnar innan dess...)

Blogga pa franska?

Blogg fran vandrarhem i Bryssel kommer har! Tangentbordet ar for flamlandare, har nyss lyckats finna fragetecknet vilket jag ar glad for.
Efter en minst sagt lang och jobbig natt pa Kopenhamns flygplats har jag nu hamnat har med mina vanner, och vilken bra stad Bryssel ar! Uppskattar att det finns choklad och vafflor i varje horn.
Den jobbiga flygplansnatten bestod i att en litauisk kille hangde efter mig hela natten, ville prata, skoja och var val mer eller mindre intresserad av mig sa att saga. Suck. Han var dessutom immun mot att forsta mina allt mer syrliga svar och forsok att ignorera honom. Naja, han har forhoppningsvis lamnat flygplatsen tills pa fredag da jag atervander dit for att spendera annu en natt pa flygplatsen. Funderar pa att vara vaken hela natten da. Laset till min resvaska ar trasigt, sa jag vill inte sova och ge nagon chansen att rota igenom min vaska (vilket vasklastarna hade gjort, nar min vaska kom ut pa rullbandet var den OPPEN! ingenting var stulet eller hade ramlat ut dock).
Naja, slutrabblat for inatt!

En väderprognos säger mer än...?

Man kanske borde ha packat ner solskyddskrämen ändå?

Hurra, hurra!

Idag (ja, fortfarande idag, klockan är inte över tolv) fyller bästa pappa år! Det är givetvis min jag pratar om. (Ni andra har säkert bra pappor också, men ni måste förstå att jag inte är objektiv i det här läget). I ärlighetens namn var det inte förrän ett par år sedan jag faktiskt kunde svara på frågan om hur gammal (eller ung?) min pappa var. Jag skyller allt på honom, faktiskt. Varje år han fyllde år då jag var mindre och vi köpte eller skrev grattiskort stod det aldrig mer än 25 på korten. Klart en liten unge blir förvirrad!

Men det är klart, man blir inte äldre än vad man gör sig. Vem var det som tjyvsläckte gatlamportna i byn under "Earth Hour"?

Mot sydligare breddgrader

På söndag eftermiddag (missar jag förhoppningsvis inte tåget för det första) åker jag till Köpenhamns flygplats för att natta där till till tidig måndagmorgon då jag tar en stor miljöbov till Bryssel. Förhoppningsvis är vädret minst lika bra där som här men jag funderar lite på att packa långfillingar och paraply. Det kommer nog att skrämma kylan och regnet på flykten. Nåja, min hästenskudde åker nog ned i packningen iallafall, förväntar mig inte att flygplatsen i Köpenhamn erbjuder några speciellt sköna bänkar för fattiga i sömnbehov.

Åter på Svensk mark är jag på lördag, så med andra ord råder jag snälla människor som läser detta att inte ringa tvåtimmarssamtal till mig då för det blir kostsamt för oss båda. Men sms är rätt billigt har jag för mig?

Har fortfarande lite saker som ska fixas, bland annat ska jag leta fram mitt försäkringsnummer, telefonnummer för att spärra kort och lite annan information jag hoppas ska slippa komma till nytta.

Inom den närmsta timmen väntar faktiskt jobb! Oavlönat sådant, dock. Norrlands Nation håller i After work på studentpuben här på Campus ikväll och jag bestämde mig tidigare i veckan för att ställa upp. Måste säga att det faktum att ståupparen Özz Nûjen kommer har en del med saken att göra...

(Mitt senaste besök i Bryssel för knappt fem år sedan. Hoppas jag uppför mig lite mer sofistikerat denna gång med tanke på denna bild...)

Tillskott på Stallvägen 7 del 2: Playstation 3

Nej, mamma. Inte den här gången heller. Det är inte ett tillskott av kött och blod utan snarare plast och metall, men efterlängtat är det. Iallafall från Jonas sida, själv är jag lite orolig över att min tid framför tvn kommer att minskas drastiskt i och med detta inköp. Jonas har slagit till och köpt ett tv-spel, handkontroller, kablar och spel till det och just nu är han lyckligare än ett barn på julafton (och konstaterade nyss, cirka 13.32, ståendes vid spisen stekandes pyttipanna att han nog inte kommer att lämna hemmet något mer idag). Lycka har dock, som bekant, sitt pris och jag kan säga att kalaset inte var gratis. Nåja.Jag ska knata iväg i solen (ja, idag med! men det är en ljus slöja som skiljer solen från mig, kanske lika gott det...) och inhandla torkade aprikoser. Jag tänker nämligen göra Aprikos och kokosbollar med apelsinsmak i dagarna här. Beror lite på hur (märk väl att vi inte talar "om") sötsuget ter sig lite senare ikväll. Jag har dock två glas med utsökt vit chokladmousse i kylen...alltid trevligt att ha lite valmöjligheter!

Underskattat: Tålamod och gungor

Vi hade alla tänkbara hjälpmedel; engångsgrill (senare lagd i en klotgrill med lock för att "få upp värmen" då vi hoppades på mirakel), massvis med kol, en ask tändstickor, papper, löv och tändvätska. Ändå ville det inte ta sig. Kalle lade till och med en lätt hand över grillgallret och blev endast smutsig. Till slut stod vi tre hungriga magar runt grillen och stirrade. Ska vi ge upp? Jag började fundera på att steka mina blodpuddingar på spisen hemma medan Kalle och Jonas diskuterade huruvida man kunde börja om från början.

...Men så tändes bokstavligt talat hoppet och vi såg en liten glöd forma sig långt därinne bland de svarta kolbitarna. Sedan gick det fort, kanske lite för fort för nog blev det lite för svart på sina håll (min blodpudding blev givetvis svart men killarnas hamburgare blev minst sagt "well done").

Halleluja, det blev mat i förrgår trots stora tvivel!

Igår var det kanonväder, vi låg på en filt ute i solen och efter middagen gick vi på jakt efter en basketkorg. Då utbytesstudenterna hade belägrat de två som finns på Campus fick vi bege oss utanför vår bubbla och hamnade tillslut på den närbenägna högstadieskolan. Efter en hård kamp vann Jonas första rundan av 21 medan jag vann den andra (inte på grund av egna ansträngningar dock, Jonas lyckades få över 21 och föll därmed på eget grepp så att säga). Därefter ville jag åka linbanegunga men så stod en gungställning så nära att vi inte kunde undvika att testa gamla takter.

Ganska snart kom jag på varför jag inte gungat på länge, jag blir nämligen rätt åksjuk. Som om det satt i ryggmärken fick jag plötsligt för mig att företa en slags "hoppa långt"-tävling med mig själv. Jonas var inte sen att haka på. Nå, under vårt gungande hade det kommit ett gäng med snorungar som belägrade området runt linbanegungan, varvid Jonas konstaterade att han vägrade åka när de var där då det skulle vara pinsamt. Nåja, det accepterade jag även om jag först var tvungen att påpeka att de inte vet vilka vi är. På samma sätt fick jag inte heller åka i rutschbanan på vägen tillbaka för att det var en man med sitt barn på lekplatsen. Suck. Jag får helt enkelt gå dit själv någon dag...eller kanske kväll (jag vill ju inte konkurrera ut småbarnen med min fina rutschbaneteknik).

(Jag vill bara visa att vi har vår och fint väder...)

Korv, Kosta och Kanonkul!

Igår vid tolvsnåret plingade det efterlängtat på dörren och in klev Jonas föräldrar, faster och två kusiner! Då vädret var mer än perfekt (strålande sol, vindstilla och varmt) packade vi snabbt en massa påsar fulla med picknick- och grillbestyr och begav oss till udden bakom slottet för en underbar eftermiddag!

Vi grillade jättekorvar (eller var brödet litet? filosofisk fråga!), åt bullar, mackor, kakor och på vissa håll spelades det boule medan det löstes korsord på annat.

Med en endast en bil men sju personer krävdes det två vändor in till stan för att föra oss till middagsplatsen - Aptit Kök & Bar, där jag för kanske första (!) gången är först i ett sällskap att välja huvudrätt. De gjorde det visserligen enkelt för mig - ge mig en rätt som innehåller lamm och risotto och vi har en affär. Med en mage lika välfylld som Ingvar Kamprads konto gav jag gladeligen ett jakande svar då Tomas frågade om någon ville ha efterrätt. Sedan fick jag förklara min tvåmagesteori (en för mat och en för efterrättsliknande saker, helt oberoende) lite kort. Jag konstaterade redan i unga år då vi hade ätit middag hos morfar och mormor att man hur mätt man än var alltid hade plats för en glass efteråt (och kilade glatt ner till frysen i källaren för att bevisa påståendets riktighet). Nåja, ner slank iallafall en magnifikt mastig vit chokladmousse med lime och mynta och hallonrommarinerad ananas. Det ska jag försöka mig på hemma, dock utan att marinera ananasen.

Nå, imorse var vi uppe med tuppen för att cykla in till stan och ta en buss som skulle föra oss till glasriket i Kosta. Sagt och gjort, nu är vi återvända därifrån lite fattigare. Jag valde att investera i ett pannband och en mössa för kallare tider, Jonas köpte en tröja och tillsammans köpte vi en termos och en glasskål att ha godis i (från Kosta Boda, viktigt att ha godsaker i fin omgivning så att de får ha det fint innan de slukas brutalt).

Nu ska jag, Jonas och Kalle ut i solen för att grilla! Karlarna har siktat in sig på hamburgare medan jag funderar lite på blodpudding...?

Att välja recept

Min kära Electrolux är en utmärkt högra hand, eller i rättvisans namn ersätter den både min vänster- och högerhand vid bulldegsknådning, men stackaren är lite trött och klarar inte av en deg på 5 dl vätska längre. Är pensionen nära eller kan han få en föryngring genom en liten "operation"? (Läs: Byte av rem?)

När jag ska baka någonting jag inte har bakat förut eller inte gjort många gånger, går jag igenom recept från alla tänkbara källor först; google, matklubben.se, matbloggar, kokböcker, vänner, sparade recept i antingen lapp- eller favoritlänk-form...för att nämna några. Läser kommentarer till recepten om det finns, tar reda på tips om hur man får de saftigaste bullarna, segaste chocolate chip cookiesarna eller frasigaste plättarna.
Sedan tar jag helt enkelt ett av recepten, eller så komponerar jag ihop en blandning av två-tre stycken (vilket inte alltid är lyckat, ofta försöker jag baka ett recept efter punkt och pricka och märker då vilka ändringar som behöver göras till nästa gång).
Nu när jag bakade bullar var jag riktigt sugen på att göra kusin Lovas, men då jag tyvärr (ännu) inte äger en digitalvåg får jag vänta med det (tills jag kanske får en i present?).
Efter en snabb titt på internet märkte jag att de flesta recepten var identiska med de klassiska vetebullsrecepten på mjölpaketen.
Nå, nu när jag har vetemjöl från två olika producenter jämförde jag givetvis deras recept.
- Det ena angav smörmängd i degen på 100 - 150 g, samt 50 g smör till fyllningen.
- Det andra angav en smörmängd i degen på 150 g samt 100 g smör till fyllningen.
Gissa vilket recept jag valde?

Exemplariska sambos

Utdrag av vad vi haft för oss idag

09.00-11.00 - Tvättat

10.00 -12.00 - Rensat bort papper, gått ut med sopor, dammtorkat, rengjort köket, dammsugit, vattnat blommor, diskat krukor och vaser med mera, omdekorerat med vaser, dukar, krukor, torkat ur skåp....puh!

18.00 - Gått ned till källarförrådet med överflödiga saker, köpt en gul hyacint och påskgodis vilka har placerats på tv-bordet i kruka respektive godisskål

18.45 - 21.30 - Bakat kanelbullar

Så, med andra ord. Vårt hem skiner och en föredömlig bulldoft har spridit sig till alla hörn. En fräsch blomma står på bordet ackompanjerad med godis.

Va, får vi besök av Jonas föräldrar och släkt imorgon? Det hade vi ingen aaaaaaning om! Vi gillar bara att städa, feja och ha bullar och godis redo. Typ.

Skotsk start på dagen

Då talar jag inte om att sleva i mig en stor portion haggis. Det enda min frukostgröt och inälvsmaten har gemensamt må vara att de är järnrika och rätt grå. Nåja!



Här kommer receptet på Skotsk gröt:
Koka en portion fiberhavregrynsgröt kvällen innan. Platta ut gröten så mycket som det går i djuptallriken (men inte upp efter kanterna) och linda in i kökshandduk eller sätt plastfolie över.
På morgonen skär du gröten i avlånga längder. Pudra över kanel. Stek dem i en panna med smör. Servera!


Förslagsvis med:
1. keso, blåbär och hackade mandlar/hasselnötter
2. Äppelmos
3. Sirap och hackade mandlar/hasselnötter

Mums!

(Jag vet, jag vet. Det är inte en speciellt läskande bild. Men smaklökarna är inte ytliga.)

Äggstra gott!

Så här i påsktider vimlar det av extrapriser på ägg. Ibland kostar de så lite att det skär i hjärtat - värphönornas möda och slit är tydligen inte mycket värt (och jag misstänker att de tyvärr behandlas lite därefter). Även om jag är snål köper jag alltid ekologiska ägg från frigående höns. Nu tycker jag mig dessutom finna en märkbar kvalitetsskillnad på äggen, men det är en parentes.
Nåja, nu har experiment-Malin varit i farten igen. Less på att smaska ägg med svenne-kalle-olle-kaviar och örtsalt, löjromsröra och räkor och med majonnäs på räkmacka (även om dessa varianter är populära av en minst sagt god anledning) - fann jag ett intressant recept jag omsatte i provsmakning både igår och idag


Indiska ägg, mango chutney och yoghurt
1 ägg - kokas så att gulan är lite krämig
Skölj ägget i kallt vatten. Placera i stilig äggkopp. Knacka sönder och skala bort toppen av ägget och skär av den. Ta en-två teskedar mango chutney (eller mer, det är riktigt gott ju) och använd baksidan av skeden eller en tandpetare och blanda ihop med gulan.
Klicka på lite matyoghurt (jag använde turkisk) och pudra över lite mald koriander.
Ta första tuggan!
Klicka på ytterligare lite matyoghurt, pudra på lite mer koriander. Ta nästa tugga!
Och så vidare.

Väldigt spännande smakbrytningar - lent och krämigt ägg, sötsyrlig mango chutney och syrlig yoghurt med koriandern på toppen! Kul med något annorlunda också. Rekommenderas starkt!


(Jag måste omnämna Ann Katrin Ljung från Leva & Bo som skapade ursprungsreceptet)

Skåpmatsinlägg: Hyllning till Jonas

Hittade det här sparade utkastet av en slump och jag kan ju bara inte låta det hamna i den elektroniska soptunnan bara för att det är skrivet för två helger sedan - Jonas är fortfarande värd en offentlig hyllning!

-----------------------------------------------

Så, jag har varit i Malmö i helgen på styrelseutbildning. Med andra ord har jag lämnat min sambo ensam i knappt två dygn. Vad hade jag att vänta mig när jag klev innanför ytterdörren i söndags kväll?

Skulle en ingrodd lukt av jäst öl och sega dillchips bilda en odörvägg redan vid hallen? Skulle glas, ölburkar och kastruller med överbliven pasta möta mig i köket? Skulle alla mina prylar ligga utströdda över lägenheten och smulorna ligga kvar på köksbänken som jag lämnat dem?


Jag öppnar dörren och möts av ett mer än skinande hem (och även en skinande Jonas) - välkommen! Undanplockat, dammsuget, köket oklanderligt och tvättstället blänkande vitt. Dagen till ära, förutom att städa, hade Jonas även inhandlat vår favorit Ben and Jerry's-bunke "Fossil fuel" då det var hans namnsdag!
Vi slevade i oss glass och tittade på film. Skön avslutning på en intensiv helg!


Så, härmed vill jag officiellt hylla min sambo Jonas! Vettetusan om till och med Gudrun Schyman skulle vara nöjd över dig som karl?

Förlåt en liten förvirrad morgonhöna

Jag trängde mig ur sömnens dimma sakta men säkert. Utan att helt vara ute ur den konstaterade jag att det är första gången jag vaknat sedan jag gick och lade mig, samt att det inte var speciellt mörkt utanför ögonlocken. Är det månne morgon redan? Hallelujah, hoppet tändes. Jag öppnade försiktigt ögonen och såg en potentiell ljus och solig dag gro utanför fönstret. En snabb blick på klockan - tjugo över. Jag hade ställt klockan på halv men tio minuter hit eller dit fick kvitta. Jag klädde på mig, pillrade omkring i köket, ruskade lite liv i Jonas då vi hade bokat tvättid nio och jag skulle ut på morgonpromenad och inte ville riskera att Jonas sov över vår tid i tvättstugan. I färd med att förbereda min morgonpromenad hör jag att Jonas har satt sig upp inne i sovrummet. Kort därefter hör jag: "Men Malin, klockan är ju bara halv åtta"!

Ops. I all min lycka över att ha sovit så länge utan att ha vaknat till en endaste gång och dessutom när jag väl vaknat märkte att vädret var fint (även om jag tyckte det var märkligt att det inte var varmare än +1 grad vid halvniosnåret) kikade jag kanske lite för hastigt på klockan och fokuserade kanske lite för mycket på minut- och inte timvisaren.

Jonas suckade att han hade slitit som ett djur för att få sig upp i sittande position. Han damp ned i sängen igen (på min kudde som vanligt, den är nyare och skönare) och jag var inte sen att haka på.

Bättre tidigt än aldrig?

Solallergi?

I dessa tider är det inte oväntat att folk runtom i landet går omkring och är lite snoriga i näsan och svullna runt ögonen; all möjlig vårallergi bryter ut och Apoteket kränger pollentabletter som aldrig för. Så även här i Växjö. Men i Sveriges näst regnigaste stad (frågar någon utlänning var jag bor ska jag tillämpa fri översättning och svara "Greytown" i äkta indanbestämmarnamn-anda) förekommer även en annan sorts allergi på vårkanten. Solallergi. Måste fungera på samma sätt som att de barn som föds upp i för rena hem utvecklar allergier då de inte utsätts för små doser av damm- och smutspartiklar; här visar sig solen så få gånger att växjöbor helt enkelt utvecklar någon slags allergi mot den. Ambivalensen gentemot dess uppenbarlse är i varje fall uppenbar, inte minst tar det sig uttryck i universitetsbyggnaderna. Universitetsbibliotekets yttre väggar är i princip helt utgjorda av fönster. Vartenda ett är försett med persienner som automatiskt rullar ned när solen dyker upp. Ok, det förstår jag, det må bara vara jag som kan njuta av att solen sticker mig i ögonen när jag sitter och studerar, då jag gillar solen av helt andra anledningar än att man blir brun av den.
Men idag lade jag märke till att de automatstyrda persiennerna inte endast är uppsatta där folk sitter och studerar (och därmed har goda anledningar till att inte vilja solen i ansiktet) utan att de även finns i de korridorer som har väggar av glas! Nu får det vara nog! Solallergin har gått till överdrift. Persiennerna är tydligen dessutom bestämda att rulla ner direkt det är ljusare än mörkgrått, vilket det var idag kl.16.15 då jag fick gå igenom en mörklagd korridor.
Detta ambivalenta förhållande måste redas ut. Det går inte att beklaga sig 11 månader om året över att vädret är så grått här i stan men direkt solen kommer så har man förberett sig med tyngsta artilleri för att undvika den! Jag förstår att en viss bitterhet och ilska mot solens negligens av vår lilla stad kan vara berättigad, men att ge den glada apelsinen kalla handen då den väl kommer är väl ändå att vara både otacksam och dum då det drabbar en själv och ens D-vitaminintag mest.
Nåja, jag gillar iallafall solen! Även i korridorer.

Hummer och havregrynsgröt

Livet som arm student kan vara förvånansvärt skiftande. Från att på morgonen sleva i sig en skål havregrynsgröt för cirka 5 kr/portion inklusive tillbehör till att på kvällen avnjuta hummer för cirka 900 kr/kilot. Västkustkillarna i klassen bjöd in på hummerkalas (oklart vad som firades) och när vi kom dit hade det dukats upp hemmagjord hovmästarsås, aioli, baguetter, dryck och huvudattraktionen - fyra humrar!

Nå, åter till gröten. Jag surfade av någon anledning in på den här bloggen och sökte mig givetvis till frukostrecepten. Väl där fann jag massor av till synes smarriga grötvarianter och även annat som såg ut att vara något för min frukostgom. I morse testade jag "proteingröt" - vilket är vanlig fiberhavregrynsgröt med ägg (!) i. Låter äckligt, såg märkligt ut och luktade misstänksamt.

Bilden är tagen mitt i tillagningen så att säga, men det färdiga resultatet såg ut som vanlig gröt och smakade faktiskt riktigt gött På med lite psylliumfrön, hackade mandlar och kanel (jag hade även i björnbär men det bör med fördel undvikas i framtiden). Jag tror att det är en myt att gröt mättar länge, men när ägget kommer med i spelet borde det förändra matchbilden helt och jag bevakar nu tiden för att se hur pass mer mättnad ägget kan tillföra grötlaget.

Då "proteingröt" låter lite trist, och med tanke på vad det är för tid på året omdöper jag härmed rätten till påskgröt! Och ger den fem påskägg av fem möjliga!

Imorgon vankas det skotsk gröt, rapport kommer...

Den hårfina gränsen mellan husdjur och monster

http://www.blocket.se/vi/20829325.htm?ca=21_s&last=1

Tryck på länken, titta på bilden och läs texten. Om en spindel har ett benspann på 30 cm (!) är det väl i det närmaste att gå över från husdjurskategorin till något i mardrömsfacket?
Även om det går att läsa att de är ovanliga nuförtiden (och jag hoppas att de så förblir) är jag orolig över att några sådana monster befinner sig en dryg tretimmars tågresa härifrån i detta nu. Det är ju nästgårds, i princip. Nu finns uppenbarligen även möjligheten (läs: risken) att någon galen människa i Växjö väljer att slå till på denna annons. Ve och fasa.
Detta är ett skämt (må vara av den väldigt morbida sorten); men det är inte utan att man börjar undra om man inte är beredd att lägga ut några tusenlappar för att köpa hem dem och sedan..."förgifta deras thé"...så att säga? Mouhehehe.
(Jag misstänker dock att de hamnar i husdjurskategorin (även om jag har mina invändningar) och att det därför inte räknas som varken etiskt eller tillåtet. Detta är dock en rätt ovidkommande reflektion då det hur som helst är ett skämt från min sida. Låt monstren leva, men helst inte nära mig. Och om de ändå gör det, sätter jag skottpengar på den ansvarige om de smiter. Det är dock inte ett skämt.)

Med fräknar på näsan

Jisses, pang-bom så kom en stor försmakstugga av sommaren! Kanske en hel förrätt till och med. Det var inte utan att klia sig i håret och fundera när man gick utanför porten strax efter 17.00 igår och termometern visade +18 grader samtidigt som solen bjöd upp och gav vår grillfestkväll en härlig ljussättning!

Som på beställning fick vi kvällen före även se den spirande kärlek som hör våren till! Dagtimmarna igår spenderade vi på en nyinköpt filt lapandes sol (jag i linne! fantastiskt...) De var dock kräsna och ville inte ha något av vår supersmaskiga limpa vi hade med oss, det är för tusan den godaste limpan jag känner till! (Växjöbagarn' som gör den, den är så saftig och god att man kan äta den helt utan pålägg!) Tur att ankorna lite längre bort hade vett att uppskatta gourmetlimpbitarna vi kastade ut. De gasade runt för glatta livet, de tre kombattanterna (som innan vi började kasta limpbitar var vänner men gav upp de känslorna för varandra helt då maten kom med i bilden, ingen broderlig uppdelning här inte) kvackade lyckligt och rätt ivrigt när det regnade gobitar över dem! Se film (som dock missade själva kivandet)!

Med näsa för gratis

Igår åkte jag buss (gratis) till Dag X-mässan (gratis inträde) och åt alldeles gratis lunch (okej, den bestod enbart av choklad och kakor men mättnadskänslan uteblev definitivt inte kan jag meddela, även om tallriksmodellen hade varit att föredra för att behålla känslan längre) och passade på att handla på närliggande ICA Maxi (inte gratis, men billigt).
Dessutom så vann jag en liten kryddsamling då jag lyckades sniffa och gissa rätt på smaksättningen av tre sorters bröd. Kanel, vitlök och grillkrydda var det. Den senare hade jag svårast med, kanske just för att grillkrydda är en kryddblandning och därmed består av lite olika kryddor beroende på producent (för att inte tala om konstgjorda aromer). Äntligen kom min känsliga näsa till någon nytta. Den har så länge jag kan minnas orsakat mig problem och illamående. Jag har vant den vid att inte skicka signaler till hjärnan att aktivera magens kräkreflexer allt för lättvindigt. När vi flyttade till Piteå och relativt nära pappersmassaverket (som jag alltid fasade att åka förbi då vi åkte förbi i min ungdom; jag gömde mig under jackan i baksätet och försökte förgäves hålla andan) var jag mer eller mindre tvungen att lära den att tåla illalukt. Fortfarande kan jag dock börja må illa när jag går förbi fabriken.
Nåja, saker jag fortfarande inte har vant mig vid är avföring, spyor och stark svettlukt. Kan bli minst sagt pinsamt när jag får hålla tillbaka mina reflex-hulkningar på löpbandet när det kliver upp en karl (ja, jag skrev karl med flit, de är de som luktar värst) på löpbandet bredvid som luktar förra årets frätande sopor. Även när man praktiserar på dagis och helt plötsligt står framför en unge inne på toaletten som säger "fäärdig! torka fröken!"...och det helt plötsligt går upp för en vad som har hänt i toalettstolen och vad man nu ställs inför att göra och det helt ofrivilligt uppstår kräkreflexer, då kan även det kännas pinsamt då ungen framför en ser väldigt väldigt förvirrad och rädd ut.
Jag intalar mig själv att jag inte kommer att finna mitt eget barns...ehm, avlämningar, lika kräkframkallande. Att kräkas på sitt barn när man är i färd med att byta blöjor kan nog ge det lilla knytet svåra men.

Knoppar brister!

http://www.yr.no/stad/Sverige/Kronoberg/Växjö/

Välkommen, solen! Jag har saknat och tänkt på dig mycket, ska du veta. Jag lovar att jag skall uppskatta dig nu när du är här och inte klaga på att det är varken för varmt eller att du sticker mig i ögonen. Kom gärna tillbaka så många gånger du önskar och visa ditt glada ansikte! Då lovar jag att visa mitt.