Mansfrågor

Jag hade en sådan tur i förrgår att Mino undrade om jag inte "ville med och lyssna på Gudrun?". Först tänkte jag på stormen, men då den inte är speciellt talför (och för den delen inte blåser längre) blev jag lite konfunderad. Sen fyllde hon i "Schyman" och då hajade jag. Men så trevligt! Sedan jag såg henne på Debatt för ett tag sedan angående skilsmässor har jag tänkt att jag vill lyssna på henne i något sammanhang där det inte förekommer munhuggning, slagord och spretande diskussioner som inte håller sig till ämnet.
Hon kom och föreläste i knappt två timmar där temat var att förklara begreppet feminism och tydliggöra vad det finns för strukturella ojämlikheter i vårat slåsigpåbröstet-Sverige. Förutom en massa övertydligheter levererade hon komiska insikter men även skrämmande sådana.
Vad jag främst började fundera över var följande;

- Varför kvinnor i många sammanhang ses som en minioritetsgrupp trots att vi är 52% av Sveriges befolkning? (T.ex. finns det "kvinnogrupper" i de olika politiska partierna och vi kvinnor hamnar ofta i samma grupp som minioriteter (invandrare, hbt-personer, handikappade) när vi talar om diskriminering. Lustigt, då vi faktiskt är en majoritet!

- Hur den onda cirkeln ser ut angående varför kvinnor har lägre lön och hur vi ser på det där med vems ansvar det är att ta hand om våra barn. Jag har även klurat på lite lösningar men det får jag väl vänta med tills jag blir stadsminister eller diktator.

- Varför vissa frågor kallas "kvinnofrågor" (t.ex. lustigt nog mäns våld mot kvinnor) - vad är då resten? Mansfrågor...människofrågor, "vanliga" frågor?

- Hur man kan få de med snopp att komma till sådana här föreläsningar, det ger ingenting att föreläsa för redan frälsta. Då snoppisarna är hälften av befolkningen och därmed hälften av både lösningen och bromsklossen till ett jämställt samhälle - det är ingen kvinnofråga, det är en fråga om allas lika möjligheter och förutsättningar för tusan! Det måste väl engagera, eller?

- Varför en tjej bredvid mig plötsligt låg avsvimmad på golvet? (Det lär jag dock inte få svar på då hennes kompisar ledde henne ut ur föreläsningssalen. Jag hoppas att det inte var för att hon plötsligt insåg hur läget ser ut med jämställdhet i Sverige.)

I övrigt hade jag gärna velat fråga Gudrun hur hon hade tänkt reta upp slipsgubbarna i Bryssel om hon blir invald till Europaparlamentet. Hon borde ha några bra knep i bakfickan.