Saturday 14 March 2009

Jag tror jag vet vem den skyldige är

Föregående sommar styrde Jonas till min stora glädje ner automobilen till Västerbottens län och förärade mig med besök. Klart som korvspad att man då vill visa upp sin fina omnejd och vad det har att erbjuda! Han fick en promenad till Slut för att titta på galna kor och kalvar som sprang omkring, det plockades mask och fiskades i stugan utanför Boliden, han fick återse det vackra Krafterksmuseumet och fick förmodligen träffa min fantastiska släkt! (Jag blandar ihop gångerna han har varit på besök, jag är inte gammal men vissa saker har jag redan lagt mig an med, dåligt minne är ett exempel).
Nå, givetvis var jag tvungen att ta honom till det berömda Krysset för att få avnjuta det beryktade "Buremålet" (som f.ö. är exakt samma som "Pitemålet" som finns på Max i Piteå och därmed inte är så unikt för staaaan som många skelleftebor har för sig).
Krysset, där köerna ringlar lååååånga vid lunchtid och soliga middagstider, där köket är lika trevligt infettat som på Sunes i Piteå (och därmed möjligen ger "Buremålet" dess unika flottiga smak) och där folk faktiskt accepterar dessa två faktum och ändå äter där. Ehrm, jag menar "ändå beställer mat ur luckan" - ja för det är just bara ett hål i väggen. Gott så.

Nå, nu var Jonas på plats. Efter en relativt kort kö men ändock lång väntetid får han ett måndagsexemplar av "Buremål" som han ändock sätter i sig. Jag blev lite skamsen å Skellefteås vägnar då måltiden inte levde upp till sitt rykte, men Jonas var mätt så vi satte oss i bilen och börjar gira ut. Då ser vi detta.

Jonas stannar och propsar bestämt på att vi måste ta kort på detta. Jag håller hårt i kameran och vägrar. Jonas skrattar vidare (ni som känner mig litet bättre vet förmodligen varför Jonas tyckte att detta var extra roligt just för att jag var med) och tar kort med sin mobilkamera.
Kalla mig Ture Sventon, fördomsfull eller logisk, men jag har en teori om vem en skyldige kan eller rimligtvis bör vara. Låt mig tänka högt;
Denna smädelse är alltså skedd söder om Skellefteå, vid ett hamburgerhak. Se då detta scenario; Björklöven har mött SAIK i isladan. Förmodligen förlorar Löven då de är några nummer mindre, supportrarna har blivit förnedrade av den mäktiga SAIK-klacken och är därmed minst sagt frustrerade och känner sig förminskade. Dessutom är de hungriga, då de (läs: medelfeta killar/karlar) har hoppat och klappat om vartannat i drygt två timmar, vilket kräver sin påfyllning i flott. De tar alltså supporterbussen mot söder, spanar in Krysset där en buss lätt kan slinka förbi och fixa mat "to go" för umebor med svansen mellan benen som bara vill hem och glömma spektaklet de just bevittnat. Så, i väntan på att få ut alla skrovmål och plusmenyer slår en lövenligist till.



Jaja, det är lätt att anspela på inaveln i bygden, jag förstår. Det finns ju ett visst rykte om att det varit snålt om valbara partners i de glesbefolkade skellefteåitiska byarna och det finns vissa ramsor därefter om att SAIK-spelare ska behöva "sexfingervantar". För övrigt är det en missriktad ramsa hur som helst, oavsett sanningshalten angående vitt utbredd inavel, då de flesta SAIK-spelare inte kommer från bygden.



Nåja, "lika barn leker bäst (men inte för bra för då blir det...kanske en häst?)"

No comments: