Monday 31 March 2008

Kom igen nu!

Det här med miljö. Såväl kommunala som privata företag utarbetar eleganta papper(s tigrar?) numera om hur de ska arbeta för att bidra till en hållbar utveckling, ett begrepp som för övrigt är lika luddigt som filtret på vår torktumlare. Många privata företag ser möjligheten att skamligt enkelt plocka good-willpoäng genom att frivilligt ta på sig rollen som upplysare av allmänheten om hur man kan och bör spara på jordens resurser (Arla, ICA etc. Okej, jättebra, om det inte vore för att de kastar ut självklarheter som alla redan vet. Det är inte informationsbrist som är problemet. Enligt Platon var det självklart att man handlar utefter det man vet är rätt, men man kan ju konstatera att vetande och handlande inte har några automatiska kopplingar till varandra. De är snarare mer halvsyskon, eller kanske bara plastsyskon? Oftast inte mer än en avlägsen tremänning. Nåja.).

Hur som helst, nu lämnar vi de privata företagen, de har ändå ingen att stå till svars för (etisk hänsyn lämnad därhän) förutom eventuella aktieägare.
Det jag har bryderier om är Stockholms kommun och det där med morötter och piskor angående miljöförbättrande, rädda världen och allt det där.
Nå, nu är det ju bestämt från toppnivå att det ska vara dyrt att vara bilägare, framförallt att ge sig in i storstan med den (läs: biltullar). Basta och faktiskt rimligt. Mindre dyrt ska det vara för dem som kör flexi-fuel, bio-fuel och allt vad som nu finns för alternativa brumm-brummformer numera. Gratis parkering i innerstan, kanske en egen gräddfil på vägarna för sådana bilar och de som samåker (som finns i b.la. USA) och lägre skatt och ditten och datten. Rimligt.
Nu till det orimliga. Nu till det som får mig att inte förstå den eventuella kongruensen som bör råda i premierandet av olika sätt att transportera sig utifrån miljösynpunkt, med andra ord de politiska styrmedlen som finns till hands.

Kollektivtrafiken. Samtidigt som det flyger morötter hit och dit över bilägare passar man på att dumpa blasten på de som väljer (eller måste) åka kollektivt. Samtidigt som det innebär allt fler bekvämligheter att gasa runt med etanol (som enligt mig också är en miljöbov och inte minst en bov utifrån socio-etiska skäl) innebär det att det verkar allt obekvämare att ta tunnelbanan, dessutom till större kostnader.
Jag vet att ni reparerar och ska göra kollektivtrafiken bättre, smidigare och allt det där. Men så länge och samtidigt som jag eller någon annan inte ser någon reell skillnad ser man väldigt tydligt att plånboken blir tunnare och siffrorna på biljetten högre. Lägg för tusan inte kostnaderna för det på dem som reser, ni har faktiskt valet att lägga lasten på någon annan samhällsgrupp.

Ekvationen ser väldigt löjlig ut:
Målet med att förbättra kollektivtrafiken är att fler ska se den som ett bättre val än bilen. Medlet är att förbättra kollektivtrafiken på olika sätt, vilket (givetvis) kostar pengar. Kostnaderna för detta lägger man på de som redan åker kollektivtrafik, vilket endast möjligtvis leder till att någon väljer över- eller återgå till bilen. De som inte åker kollektivt tänker möjligtvis "Jaha, nu höjer de igen. Vem vet vad priset kommer att landa på? Nä, jag tar nog bilen istället, eller köper jag en ny såkallad miljöbil som är så poppis nu. Då får man ju dra av på skatten och en massa annat skojsigt, och vem vet vad mer de planerar? Gräddfiler och allt möjligt har jag läst om."

Lika effektivt som att köpa en spargris i guld för 12 000 spänn för att spara pengar i.

Just nu ser incentiven ut så att det verkar rimligare att skaffa en miljöbil än att resa kollektivt. Det är nåt som inte stämmer här, och ja jag vet att bilindustrin är inblandad men hallå, det ser bara inte bra ut att subventionera bilkörande samtidigt som man höjer priser för kollektivåkande.

Äsch, nu ska jag ta ut grahamsbullarna ur ugnen! Det lukar ljuuuuuvligt vill jag lova.

No comments: