Något gammalt, något nytt men inget blått.

Det handlar inte om giftemål (det står inte på min att göra-lista riktigt just nu) utan om gårdagens och dagens inköp.

Det var sådär löjligt bra väder igår och jag hade medvind in till stan. Med smaskig risgrynsgröt i magen susade jag iväg till söder och mötte upp med Jonas för att strosa längs Götgatan. Jag vet inte om det var vädret, men jag var sådär, ja, jag var helt enkelt upplagd för att förmå mig att öppna plånboken (affärer i sig brukar framkalla krampaktiga grepp om VISA-kortet, men inte denna magiska dag).

Det var inne på Weekday det hände.

Här låg det längor med jeans för 50 kronor paret. Jag är en snål kvinna utöver det vanliga, men för 50 kronor paret kan även jag tänka mig att köpa byxor som jag inte lägger tillbaka och tänker "jag funderar på det" (vilket betyder att jag inte köper dem), eller lägger undan dem (men med vetskapen om att jag inte kommer att köpa dem) eller lägger undan dem och funderar febrilt (vilket ofta slutar med att jag inte köper dem). Fyra (!) par blev det, varav två av dem knappast skulle ha hamnat i kassen om de kostat mer än just 50 spänn. 100 kronor hade varit för mycket. Jag vet var mina gränser går. Det hela höll dock på att gå överstyr och jag hamnade i steg 3 (se ovan: steget då jag lägger undan något och funderar febrilt på det) på H&M då jag funderade på en jacka. Men, idag har jag besannat mig och insett att den där jackan inte var riktigt rätt.

Jag ler fortfarande fånigt då jag tittar på kvittot. Brallorna hade kostat 2400 kronor totalt till ordinarie pris och jag betalade två Linné för kalaset. 200 kronor för ett par jeans är ett bra pris. Okej, nu ska jag sluta raljera om hur nöjd jag är...men jag måste väl få visa en bild på kvittot...?

Och på mammas begäran lägger jag även upp ett bildbevis. Det är ur hennes bidragspott som pengarna har tagits och jag känner mig därför ansvarig att redovisa vad som köps för pengarna. Om det är bra väder på måndag kan det hända att jag beställer två par glasögon också. Håll i hatten, alltså!

Och justja, så till det gamla. Min kära sambo kom just tillbaka från stan med en Iphone. För er som inte vet vad det är kan jag meddela att det är det häftigaste jag pillat på i telefonväg (klicka på Iphone för att få en närme titt). Just nu sitter jag här grön av avundsjuka men rosa (?) av glädje över att jag därmed får överta hans gamla Sony Ericsson W800 (se bild, oj vad jag trycker in bilder nu! Men de säger mer än 1000 ord, så jag skriver både 1000 ord och visar bild. Mer deskriptivt kan det alltså inte bli). Styrknappen i mitten är lite vajs med så jag ska höra vad någon telefonfirma ska ha för att åtgärda problemet.

Nå, som sagt, inget blått än. Det hade varit bra för temat om jag hade köpt den där jackan, för den var nämligen marinblå. Nåja.