...Så får kroppen lida när huvudet är dumt! Eller snarare var mitt hjärnkontor fullt upptaget med att behandla alla ord i "Monecore" så att jag äntligen skulle få bläddra mig fram till sista sidorna för att få reda på hur historien skulle sluta. Mitt i denna iver känner jag visserligen att det bränner lite, men "jag är ju snart färdig". Jojo, när jag kommer in är jag röd som den rödaste kokta hummer jag kan tänka mig! Hummerliknelsen slutar inte där, för nu känns det som om jag kokas levande, huden är fortfarande ugnsvarm. Jag som har stora nojor över hudcancer och brukar smörja mig med rejäla lager solskyddskräm, gärna SPF 40 eller mer.Dessutom satt jag i solstol och läste, med överdelens beklädnad på ett mycket märkligt vis vilket givetvis har gett resultat i ett rött-vitt mönster på min kropp som är allt annat än smickrande. För att inte tala om shortsränderna mitt på mina lår. Om jag inte minns fel har jag nämnt tidigare i bloggen att de är immuna mot att både få färg och bränna sig, och mycket riktigt har jag faktiskt inte bränt mig där. Men på smalbenen! Ajajaj. Olyckligtvis märkte jag att vi inte har någon solskyddskräm hemma (lite sent ute men ändå), lyckligtvis hade vi ACO-kräm mot solsveda.
Ynk.
Tro det eller ej, men förut kunde jag bli brun...
No comments:
Post a Comment