...då solen stack mig i ögonen, tjejer låg mer eller mindre nakna (ja, en del till och med visade strutarna), ängen var fullsmockad av grillar och gillare och jag varje dag tyckte att det banne mig vore på plats med en glass. Det var sena julikvällar om och om igen. Jag var visserligen medveten om att detta skulle få sitt slut (även om jag är optimist och egentligen främst tänker att allt det onda har sitt slut, inte det goda) och att sommaren bara svängde förbi ett tag och lämnade sitt visitkort och påminde om dess existens, men se nu är vi ju tillbaka till senhösten. Eller så har jag bara blivit kräsen, men det är hurvenskallt och jag lutar mer åt té och varma bullar än glassbägare med chokladsås och dajmkulor.Nästa vecka vankas Allkårsfestivalen, som en bekant till mig sådär freudianskt felaktigt men ändå någonstans skapligt rätt (jämför med Piteå Dansar och ler - Piteå Super och Spyr) har trott hetat "Alkoholsfestivalen" i sisådär två-tre år. Hur det än haver med alkoholhaltiga dryckers eventuella övernärvaro hoppas jag att högsommartemperaturerna återvänder. (Denna gång gärna utan bieffekten topless-solande tjejer, tack).
Ungefär så här vill jag att det ska se ut nästa vecka:
(Okejdå, den sista bilden är visserligen från Kroatien, men man måste väl ändå få önska sig?)
No comments:
Post a Comment