Förresten...Stockholm en poäng!

Medan jag sitter här och är salig över vädret är det lätt att komma på fler saker som är superoptimoptiskttoppipangfenomenaliska (för att använda fröken Poppins utomordentliga ord), varav jag främst kommer att tänka på två saker. Förmodligen för att jag tänkte på dem igår, och för att gå vidare på en tankelinjen passerade gårdagen för inte så länge sedan samtidigt som mitt minne är kort. Nå, innan jag glömmer, fort ska jag rapa ut dem; Utbudet av radiokanaler här i Stockholmsområdet och så det livsfarligt pefekta Caféet här nere vid Brunnsviken.

En kommentar till det senaste måste tilläggas för att förstå min eufori. Ett par hundra meter härifrån nere vid Brunnsviken ligger det en blå, ful och sliten PEAB-barack som verkligen inte ser mycket ut för världen. Utanför står en brokig samling av utemöbler som alla sett sina bästa dar. "Café Sjöstugan" heter det, och hade fram tills igår inte frammanat nyfikenheten att äntra platsen hos mig (trots att jag, vilket Jonas tyvärr fått utstå åtskilliga gånger, måste springa in i var och vartannat bageri/café jag ser "bara för att kika"). Jag har visserligen känt doften av nybakat några helger när jag strosat förbi, men det har bara sett för eländigt och ensligt ut för att gå in.

Tills igår. Ja, man ska väl inte prata om alla andra så jag får väl själv säga att nog är jag allt ett flockdjur, även om ni andra inte vill erkänna att ni är det. Nå, när jag promenerade förbi i solskenet märker jag att stället är proppfullt. Ja, mer än så. Knökfullt. Alla solkiga utemöbler är besuttna av allt från surkärringar till små tandlösa pluttar och borden är fulla med färgglatt porslin (för övrigt en lika brokig skara som utemöblerna).

Vadan detta? Jag fick tränga mig upp för en av de två entréerna in till barck...eh, jag menar caféet och väl där möttes jag av en (extremt begränsad på grund av allt fikasuget folk) ljuvlig syn. Den långa disken var fylld med många Malin-favoriter (okej, jag gillar det mesta men detta var några av mina topp tio dregelframkallare) som snickerskakor, hembakta bullar, kakor med mycket choklad och ett stort utbud av olika smarriga pajer. Jag fick armbåga mig hit och dit för att få beskåda juvelerna, men fick till slut se mig besegrad av folkmassan som nu ringlade sig i en kö som gick ut ur baracken, nedför trappan och ut på gräsmattan.

Det kanske bästa av allt är att de bakar allt med riktigt smör och kravmärkta ägg (i övrigt är alla andra ingredienser krav-märkta, fair trade och tjosanhejsan men det är framför allt smöret och ägget som enligt mig visar en stor skillnad i resultatet. Testa att göra en sockerkaka med osaltat smör och färska, kravmärkta ägg och gör en med margarinblandning och burhönsprodukter så kommer ni att känna skillnaden!)

Ps. De hade glass också. Jag ska dit nästa helg. Och då ska jag ha med mig plånboken.