En kväll på Stallvägen

Bredvid mig står en tom dessertskål. Tidigare har där rest sig ljuvliga, toppiga berg av Ben och Jerrys syndigt goda glass som nu ligger och böljer som krämiga vågor i mitt magsäckshav.

Framför mig ligger en tialott. I tider av grymma ekonomiska lidanden (har min snåltarm tagit tjänsteledigt på obestämd tid) till följd av världsekonomin sticker jag huvudet i sanden. Och tar till drastiska metoder.

I duschen står Jonas och pratar. Nej, han sjunger inte - han talar. Och talar. Talar. Imorgon ska han hålla det riktiga talet, jag har lyssnat på det knappt 4 minuter långa talet hela dagen nu och jag antar att han även kommer att hålla det i sömnen. Än är det inte slut, alltså.

Ja, så kan det se ut en helt vanlig kväll!