Efter en helg med knackig internetuppkoppling och några efterföljande dagar med fullspäckat schema från första gluggöppning till slutlig gluggstängning har jag nu satt mig oförskämt bekvämt i bäddsängen och kopplat upp mig mot världens vida webb.
Utandning.
Så. Jo, vad har hänt? Sundsvallshelgen bjöd på mycket, höjdpunkten var då två av mina allra skånskaste vänner fick tillfället att uppleva en riktig norrländsk raggarkväll med hundratals bilar och tredubbelt så många raggare ute på stan. De stod med hakan i navelhöjd och lyckan var gjord då en vänlig men tystlåten man vid namn Lasse lät dem åka med i hans ljusblå Chevrolet Impala - 66.
Nå, efter en lång bussresa efter världens tråkigaste vägsträcka (det vill säga norrlandskusten, bortsett från den ganska spännande högakustenbron) hamnade jag i Piteå sent på kvällen och infann mig på mitt nya arbete i god tid ack så få timmar efter det. För att prata i banktermer ligger sömnkontot på rätt mycket minus just nu, jag planerar att göra en insättning de kommande dagarna om det är möjligt för att balansera kontot.
Jag trivs mer än utmärkt på jobbet, alla är väldigt välkomnande och får en att trivas riktigt bra! (De hade mig redan i måndags då de bjöd oss nya på lunch på Furuborg, där jag för övrigt var den enda som tog efterrätt - två gånger). Det är dock mycket som ska in i huvudet och sedan ut ur munnen och fingrarna när jag sitter vid datorn inloggad i systemet med headsetet på knoppen.
Idag gjorde jag och min gamle vapendragare Stina ett besök på vår gamla gymnasieskola, dels för att utvärdera skolmaten som det varit ett sådant rabalder över då elever varit på gränsen till matstrejk på grund av dess påstådda undermålighet, och dels för att se hur skolan ser ut nu sisådär fyra år sedan vi sist satte våra fötter där (särskilt intressant efter allt jag läst om cancerfall, mögel och sanering).
Det ska dock tillägnas ett helt eget inlägg.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment