Världens finaste julkort!

Ja jag tycker i alla fall att jag fått världens finaste julkort. För att använda mig av konstruktivistisk teoribildning (eller snarare kritiska/postmoderna teorier) så ja, jag vet att det är ett totalt subjektivt påstående. Men det är okej.

Det är inte världens finaste för att mitt, jag gissar tioåriga, nylle pryder insidan - gluggen tittar fram, näsan är snörpt i en häxaktig form och håret ser ut att ha missat sin årliga tvagning (om man säger så) och kläderna ska vi inte ens ta upp (men vem brydde sig om kläder när man var tio? och varför ska man? kanske gör tioåringar det nu, en del av dem bantar ju för tusan).

På andra sidan insidan är en bild på avsändaren i sitt esse - bakom ett ståtligt korthus! Kattis!

Kortet är så fint att jag var tvungen att ta en bild på det (måste tillägga att det julröda kuvertet med gyllene text som omgav kortet var riktigt vackert det med!). Tyvärr vet jag inte var det digitala kortet har tagit vägen, min dator rymmer många mörka hål och oåtkomliga skrymslen...