Trendbrott?

Många saker här på senare år har kommit i min ägo genom donation då den ursprunglige ägaren har funnit föremålet för gammalt/fult/slitet/tråkigt/omodernt och bytt ut det mot någonting nytt. Som den slaskhink jag är tar jag emot det mesta med öppna armar (och mun), men nu har ett radikalt trendbrott skett. Jag har beställt egna glasögon. Alltså som i meningen att de är obegagnade och jag är förste ägare. 705 riksdaler inklusive bågar, glas, frakt, aviavgift och spegelreflexskydd kallar jag ett helt okej pris. Min första tanke var att köpa två-tre par på grund av det låga priset men har efterhand insett att jag tar ett glasögonpar i taget (och att jag fortfarande är snål).