Men gladast var nog...grisen?

Nu har magen för första (nästan, jag har provsmakat julbord på ICA) gången blivit proppfull (ja, det är omöjligt att inte bli det) av julbord. Bäst är ju faktiskt fisken; sill och gravad lax! Av min mycket rolige, och väldigt korte, bordsgranne fick jag tre överraskningar i ett! På något konstigt sätt blev det ett slags tyskt tema mellan oss, då jag gav honom tyska pepparkakor. Till min förvåning hade han ätit dem förut och tyckte att de var supersmaskiga, vilket han förmodligen är ensam om då de smakar...ja, lite lakrits iallafall? Väldigt tur alltså att jag fick just honom som bordsgranne då han förmodligen var den enda som skulle ha uppskattat min present. Jonas och hans bordsdam gav varandra exakt samma sak - en chokladtomte, vilket de två i övrigt var ensamna om. Ja, vad säger man?

Att springa upp för sju våningar (vi började nämligen i källaren) och mellan det genom varje vånings korridor och kök tog musten ur oss! Det är tradition att bilda ett jättejultåg och sjunga sig upp hela vägen från botten till topp. På tal om tradition, där var en gammal räv till kvinna som konstaterade att hon gick på sitt första julbord på Lunds Nation 1950 och har gått sedan dess. 57 år! Jisses.